
Kari Nielsen, till vänster, vill förenkla sättet att ställa hudcancerdiagnos på. Foto: Roger Lundholm.
Cancerforskning kan handla både om molekyler och människor. Den forskning som binder samman hela kedjan från laboratoriebänk till patientens vardag kallas ofta för translationell. Ett exempel på sådan forskning är ett projekt där forskare i Lund nu testar en metod som förhoppningsvis kan göra det enklare att ställa rätt diagnos på en hudförändring.
Som vi berättat tidigare ökar antalet svenskar som insjuknar i hudcancer dramatiskt. Men hittas tumören i ett tidigt skede är chansen att bli frisk stor, och Lundaforskarnas projekt går ut på att förbättra diagnostiken. De analyserar ”prickarnas” biologi på molekylnivå, för att se vilka gener som är aktiva i vävnaden. Utifrån detta får de fram ett mönster som gör det lättare att se skillnad på godartade tumörer och sådana som riskerar att sprida sig, och diagnosen blir säkrare, enligt forskaren Göran Jönsson, som har stöd från Cancerfonden för sin forskning.
I studierna används vävnad från hudförändringar som opererats bort vid skånska sjukhus. Ett problem när det gäller hudcancerdiagnostik är att det inte är alldeles lätt att avgöra när en hudförändring behöver tas bort, speciellt för den som inte är hudspecialist. Många prickar tas därför bort på vårdcentralen för säkerhets skull, vilket leder till ökat tryck på de patologer som undersöker proverna. Detta kan du läsa mer om i senaste utgåvan av Cancerfondsrapporten.
Med hjälp av en speciell tejp skulle den typen av operationer kanske kunna minska, hoppas Lundaforskarna.
– Vi ska undersöka om det går att fånga upp tillräckligt många celler och RNA med en enkel tejp som sätts på och sedan dras av från pricken, säger hudläkaren och forskaren Kari Nielsen till tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa från Lunds universitet.
I så fall skulle tejpprovet först kunna analyseras, och bara de farliga förändringarna skulle behöva opereras. Det skulle vara en vinst både för sjukvården och för patienten, som slipper onödiga ingrepp och ärr.

Exempel på malignt melanom, den farligaste typen av hudcancer.
